Hur vågor bildas

(2)

Vågorna spelar en avgörande roll för många vattensporter. Man måste alltså lära sig förstå och tolka detta naturfenomen för att kunna surfa, paddla, dyka eller navigera på bästa tänkbara sätt.

hur-vågor-bildas

 

Vågorna spelar en avgörande roll för många vattensporter. Man måste alltså lära sig förstå och tolka detta naturfenomen för att kunna surfa, paddla, dyka eller navigera på bästa tänkbara sätt.

Testuppdrag Tribord i Galice

 

 Vad är en våg? Hur bildas den?

En våg är en oscillationsformad rörelse vid ytan på havet eller en sjö. Lägg märke till att vi kommer tala om "dyningar" när de befinner sig på öppet hav.

Dyningen skapas av vinden, när det börjar blåsa på lugnt vatten. Då formas det krusningar på havsytan som omvandlas till våglinjer (som kallas dyningar) som sprider sig mot kusten.

Dyningarnas spridning

Dyningarnas ökning beror på 3 faktorer:

  • vindhastigheten

  • hur lång tid vinden blåser

  • hur långt dyningarna färdats


Ju längre tid dyningarna håller i sig, ju mer kommer perioden öka (tiden mellan en våg och nästa) och dess energi.

En sådan dyning ger stora kraftiga vågor med långt mellanrum (mellan 15 och 20 sekunder) och som håller i sig länge.

Ju mindre dyningarna håller i sig på ett långt avstånd, ju mindre kraftfulla blir vågorna med korta mellanrum (mellan 8 och 12 sekunder), och de jämnar snabbt ut sig.


 

Hur dyningarna omvandlas till vågor

 Ju närmare dyningen kommer stranden, desto mer höjer sig havsbotten. Detta påverkar i sin tur dyningens storlek som också höjer sig och slutligen bryts.


 

Vågornas form beror främst på havsbottnens form vid stranden som omvandlar dyningens horisontella rörelse till en vertikal rörelse. En strand med en liten sluttning ger inte kraftfulla vågor utan snarare platta. I motsats till en strand med djup botten som direkt blir grund och ger kraftiga och djupa vågor.

Förenklat sagt:

  • Platt botten= låga vågor, perfekt för nybörjare (Exempel på strand: Hendaye (sydvästra Frankrike) )

  • En lätt sluttande botten = svaga vågor (exempel på strand: den baskiska kusten i Frankrike)

  • Brant botten= djupa vågor (exempel på strand: Hossegor (sydvästra Frankrike)

Pålandsvind vs frånlandsvind: vilken skillnad för vågorna?


När vi talar om pålandsvind och frånlandsvind ("on-shore" eller "off-shore") så handlar det om vinden som blåser vid kusten och har direkt påverkan på vågorna (inte vinden som skapar dyningarna på öppet hav som förklarats tidigare).

Pålandsvind (som kommer från öppet hav), har tendens att bryta vågorna och göra skvalpningar. Detta försämrar utövandet för att surfa med bräda eller bodyboard.

I motsats är frånlandsvind en vind som kommer från land och som skapar djupa vågor och slätar ut vattenytan, vilket förbättrar situationen för surfing och bodyboard.

Beroende på vilken tid på dagen och temperaturskillnaderna så utsätts vågorna antingen av pålandsvind på dagen, eller frånlandsvind på natten och morgonen. Enligt dessa faktorer är surfingen alltså bäst på natten och morgonen... De två översikterna här nedan förklarar detta fenomen.

Apres-midi = Eftermiddag

Air froid = Kalluft

Air chaud = Varmluft

On shore = On shore (Pålandsvind)

Nuit et matin = Natt och Morgon

Air froid = Kalluft

Air chaud = Varmluft

Off shore = Frånlandsvind (Off Shore)


En annan faktor som påverkar: tidvattnet

Beroende på spot så kan tidvattnet ha en stor inverkan på vågorna. Eftersom tidvattnet har en direkt påverkan på havsbottnens höjd spelar de in för ändringarna av vågornas utseende. Vissa spots lämpar sig bättre för surfing och bodyboard vid högvatten, andra vid lågvatten. Hos Tribord Club hittar du många av egenskaperna för flera spots.
 

Är det en myt att "den sjunde vågen" alltid är den största?



Inte nödvändigtvis! I de mest "kaotiska" uppsättningarna av vågor märker man att det är den 6e vågen som är den största. I uppsättningar med de mest "perfekta" dyningarna har man märkt att det är uppåt var 9e/10e. De här vetenskapliga observationerna kommer från Leo Holthuijsen, en expert inom området för att förstå formandet av vågor.


 

Observera förhållandena noga innan du går i vattnet


 

Innan du går i vattnet (eller inte), så är det bra att ta tid på sig att analysera förhållandena för att kunna anpassa ditt utövande på bästa sätt:

  • titta noggrant på var våguppsättningarna börjar under några minuter, och inte några sekunder (försök att spana in de bästa line-upsen för surfarna, d.v.s. stället där vågen bryter sig först)

  • förbered de bästa platserna att gå i och upp ur vattnet (på vissa spots, som t.e.x den baskiska kusten, kan det vara komplicerat att gå upp ur vattnet vid högvatten, men inga problem i lågvatten)

  • studera hur strömmarna går för att använda dig av dem på bästa sätt när du väl är i vattnet

  • anpassa dig efter tiderna för hög-och lågvatten beroende på plats och utövande

Testuppdrag Tribord i Galice

Sammanfattningsvis kan vi alltså säga att vågorna som vi observerar på våra stränder till största delen är resultat av två naturliga faktorer: vinden och havsbottnen. Det är därför man tack vare att kunna studera dessa två faktorer kan förutse allt mer tillförlitliga rapporter, och framför allt, förutse med precision de vågor vi kastar oss i...
Men glöm inte att observera och analysera förhållandena väl på plats eftersom naturen är oförutsägbar.

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
Vote
HAUT DE PAGE